Vad betyder lågkonjunktur?

De flesta har nog hört talas om lågkonjunktur. Men för att förstå begreppet till fullo krävs det en lite mer ingående förklaring. Det är nämligen många olika faktorer som påverkar en lågkonjunktur. I den här artikeln kommer vi gå igenom vad som menas med lågkonjunktur samt få rätsida på några viktiga termer som hjälper dig att förstå hur allt hänger ihop. Till sist kommer vi även kika lite på omkringliggande faktorer som kan vara med till att framprovocera en lågkonjunktur i framtiden, samt hur du kan förbereda dig. 

Vad är en lågkonjunktur?

Lågkonjunkturen har med andra ord en negativ påverkan på BNP, sysselsättningsgraden och företagens avkastning. Från en medborgarsynvinkel kan det alltså påverka vår individuella arbetssäkerhet och våra sysselsättningsutsikter. Detta eftersom risken att bli uppsagd ökar, som följe av produktionsekonomiska orsaker. Det är dessutom svårare att hitta ett nytt jobb jämfört med under en högkonjunktur. Det är dock viktigt att poängtera att inte alla branscher påverkas av en lågkonjunktur i lika hög grad. Men det är svårt att veta på förhand vilka branscher som kommer klara sig bättre än andra. Vissa företag kan vara framgångsrika under en lågkonjunktur medan andra tvingas ansöka om konkurs. Den svenska arbetsmarknaden ser för tillfället stark ut men stöter vi på en lågkonjunktur kommer det ändras och arbetslösheten öka. 

Vad betyder recession och ekonomisk depression?

Lågkonjunktur, recession och ekonomisk depression relaterar till varandra och kan i stora drag ses som en trestegsprocess. En så kallad recession häntyder till en mer långvarig lågkonjunktur, medan en ekonomisk depression är en mer allvarlig och ännu mer långvarig version. En recession är alltså en förlängning av lågkonjunkturen där det ses negativ tillväxt. Vid en ekonomisk depression, som i värsta fall är slutdestinationen, har lågkonjunkturen fortsatt över längre tid och resulterat i långvarig nedsatt produktion och hög arbetslöshet. Med andra ord kan både recession och depression ses som lågkonjunktur, bara med olika svårighetsgrad och utsträckning. Värt att tänka på är dock att lågkonjunkturer förekommer relativt frekvent medan en ekonomisk depression är mer sällsynt.

Med dagens ekonomiska läge är många oroliga att vi ska gå in i en lång och hård period med lågkonjunktur. Många oroar sig för att det blir som under den senaste lågkonjunkturen som varade några år under 90-talet. Sverige är ett exportland och utvecklingen är i allra högsta grad beroende av hur det går för omvärldens ekonomier. Det är inga tvivel om att Sverige befinner sig i ett osäkert läge och den senaste prognosen tyder på att en lågkonjunktur står för dörren i 2023, men exakt hur det blir och i vilken utsträckning vet vi ännu inte med säkerhet. 

Termer att ha koll på för att bättre förstå lågkonjunkturen

Inflation betyder att det är en ökning av den allmänna prisnivån vilket medför att mängden varor och tjänster du kan köpa för samma pris faller. Det är alltså inte tillräckligt att priset ökar på några få varor utan det är den allmänna prisnivån det handlar om när vi pratar om inflation. Kort och gott minskar pengarna i värde. I Sverige använder vi ofta ett konsumentprisindex (KPI) för att mäta det genomsnittliga priset. KPI tar utgångspunkt i en genomsnittlig korg med varor och tjänster som vi svenska konsumenter köper. Den Statistiska Centralbyrån (SCB) beräknar varje månad detta index, samt några andra varianter av det. KPI för gällande månad jämförs därefter med KPI från föreliggande mätningar. Olika varor och tjänster väger olika tungt och påverkar i varierande grad. Om till exempel energipriserna stiger så är det i sig självt inte det samma som inflation, såvida inte dessa stigande priser sprider sig till andra priser – då kan det i stället bli tal om en inflation, om det resulterar i en stigning av den allmänna prisnivån. 

Köpkraft är en ekonomisk term som syftar på en persons förmåga att köpa varor och tjänster med kapitalet vidkommande har till förfogande. Din köpkraft beror alltså på storleken på din disponibla inkomst samt värdet på valutan som den domineras i (med svensk lön är det värdet av den svenska kronan). Under en inflation tenderar köpkraften att minska eftersom den allmänna prisnivån stiger utan att lönerna stiger i samma omfång. Köpkraften kan på nationell nivå vara med till att påverka utformningen av till exempel skatte-, social- och regionalpolitiken. 

Sysselsättningsgrad är ett mått för att ange andelen sysselsatta personer av befolkningen i åldern 15–74 år. Det visar alltså hur många som arbetar. Sysselsättningsgraden har stor betydelse för den ekonomiska utvecklingen. I april 2022 var andelen invånare mellan 20–64 år i arbete i Sverige hela 81%, vilket gjorde at vi hamnade på en andraplats över EU-länder (Nederländerna hamnade på en förstaplats med ca 82%). Ser man på hela åldersspannet, 15–74 år (inkluderar fler pensionärer och studerande), var sysselsättningsgraden i augusti samma år omkring 70%.

Björnmarknad (bear market) definieras som en 20% börsnedgång under en längre tidsperiod och nedgången är fundamentalt driven. Det är motsatsen till tjurmarknaden (bull market) där börsen i stället klättrar uppåt. Björnmarknad skapar oro bland investerarna när deras konton rasar i värde. Det kan medföra att flertalet får panik, väljer att överge sina tidigare investeringsstrategier och därmed även riskerar att mista sin avkastning på längre sikt. En björnmarknad varar typiskt mellan 12–18 månader och sällan över två år. Viktigt att komma ihåg är dock att björnmarknader och lågkonjunktur inte går hand i hand. Vi kan absolut uppleva den ena utan den andra, men de kan såklart även ske samtidigt. 

Bruttonationalprodukt (BNP) är ett mått på inrikes produktion och används ofta för att mäta nationella resultat. BNP ger uttryck för storleken på den svenska ekonomin, mätt i värdet av varor och tjänster, och är ett av de viktigaste samhällsekonomiska måtten. Det beskriver landets ekonomiska aktivitet, omfattningen av den och hur den ändras över tid. Sveriges ekonomiska totalproduktion mäts under en begränsad tidsperiod, vanligtvis årligt. Värdet av BNP utgörs av ca 80% från privata företag och resterande 20% från den offentliga sektorn (till exempel polis, sjukvård, skola, försvaret och vården). Privata företags produktion indelas i tjänster som utgör ca 70% och varor som utgör ca 30%. BNP kan också uttryckas som BNP per capita vilket är BNP dividerat på antalet invånare. Med BNP per capita tar vi alltså hänsyn till befolkningsutvecklingen i beräkningen av landets produktion. 

Tecken på lågkonjunktur

Det finns många olika anledningar till att ett land hamnar i en lågkonjunktur. Tidigare lågkonjunkturer har alla varit resultatet av flera olika faktorer. Därför är det även lite svårt att säga vilka de exakta tecknen på en lågkonjunktur är. Dock finns det några indikationer som antyder att en lågkonjunktur är på ingång.

Riksbanken i Sverige har ett mål att inflationen, mätt med KPIF (konsumentprisindex med fast ränta), ska vara 2% per år. KPIF har använts sedan år 2017 och är en målvariabel för inflationsmålet. Precis som för KPI är det SCB som beräknar KPIF varje månad och publicerar resultaten. I augusti 2022 låg KPIF på 9%, vilket svarar till en förändring på 9% jämfört med i augusti 2021. Den stora stigningen beror i hög grad på de stigande energipriserna. För att kunna jämföra inflationen i Sverige med andra EU-länder (plus Island, Norge, Schweiz och Storbritannien) finns HIKP (harmoniserat index för konsumentpriser). Precis som många andra centralbanker runt om i världen har den svenska Riksbanken ett inflationsmål. Inflationsmålet på drygt 2% per år har syftet att stabilisera priserna för att därmed kunna skapa goda förutsättningar för en långsiktig och hållbar tillväxt. Det är dock viktigt att komma ihåg att både Riksbanken och andra centralbanker bedriver en flexibel inflationsmålpolitik – d.v.s. de arbetar mot inflationsmålet samtidigt som tar hänsyn till utvecklingen i realekonomin. 

En minst sagt aktuell problematik är effekten de höga energipriserna har haft på konsumentpriserna. De snabbt stigande priserna, som till dels beror på konflikterna i Ukraina, ger allt större utmaningar. Flertalet länder försöker skapa stödpaket till energibolagen för att hejda pristagningarna. Även här i Sverige har många redan upplevt stigande elräkningar och hotet om en framtida elbrist. 

Stigande inflation bromsar tillväxten i den svenska ekonomin. Flertalet faktorer har över längre tid varit med att påverka det ekonomiska läget. Häribland Corona pandemin och kriget mellan Ukraina och Ryssland. Under Corona året 2020 sjönk BNP med 2,8%, vilket egentligen var en måttlig nedgång om vi jämför med andra länder som hade striktare restriktioner. I år 2021 däremot hade Sverige en BNP-tillväxt på 5,1%. Inflation påverkar även företagen på olika sätt. Deras förmåga att investera har en direkt påverkan på företagets inkomster och aktiepriserna. 

Är det möjligt att förbereda sig inför en lågkonjunktur?

Lågkonjunkturer är summan av många omkringliggande faktorer och det ses en negativ spiraleffekt. Om priserna stiger (kan bero på ökad efterfrågan eller ökade produktionsomkostnader) börjar vi konsumenter spara mer och spendera mindre. När vi spenderar mindre kommer även samhällsekonomin växa långsammare. Därmed ökar risken för en lågkonjunktur och efterföljande recession. Inflationen har en stor inverkan på uppkomsten av en lågkonjunktur och inflationen kan vara svår att reglera. Världssituationen med den accelererande inflationen har stor betydning och den påverkas av faktorer såsom kriget med tillhörande resursbrist och energikris som det har förvärrat. 

Det kan vara en stor fördel att du sparar ihop en buffert innehållande ett belopp som är tillräckligt stort för att kunna täcka dina månadsutgifter i några månader. Därmed kan du försäkra dig att du kan betala räkningarna även i tillfälle av arbetslöshet. Gällande själva arbetslösheten kan du med fördel gå med i ett fackförbund och A-kassa för att få ekonomisk stöttning om du blir arbetslös. I den här artikeln kan du läsa mer om hur du kan förbereda dig inför oförutsägbara kostnader genom att planera dina fasta utgifter samt så får du tips på hur du kan spara pengar. 

Stigande livsmedelspriser som följd av inflation har självklart en direkt inverkan på de svenska hushållens konsumtionsmönster. Ett vinnande koncept i dessa situationer kan därför vara att du slänger ett öga på dina vanor och gör nödvändiga förändringar. Det kan till exempel handla om att minska elanvändningen (släcka lampor, undgå att använda torktumlaren, ta kallare duschar mm.), använda billigare resealternativ när drivmedelspriserna stiger och så vidare. Som man brukar säga; många bäckar små ­– även mindre belopp kan ha en betydning i slutändan. 

Om du vill förbereda dig inför en lågkonjunktur handlar det alltså om att vara lite betänksam och försöka ta kontrollen över din privatekonomi angående utgifter och inkomster. Dock är det viktigt att poängtera att en låg konsumtion även kan hålla lågkonjunkturen rullande. Om det är något du ska ta med dig härifrån så är det att den så kallade konjunkturcykeln är komplex och vi kan inte förutse allt. Men du kan alltid göra ditt bästa för att förbereda dig mest möjligt och försöka uppdatera dig gällande utvecklingen. Förhoppningsvis hjälper det också att vi i den här artikeln har dykt ner i vad en lågkonjunktur innebär för att skapa en större förståelse. 

Texten var skriven i 2022.